Hur man tar en utskällning

Jag hade precis börjat läppja på vinet. Det var fredag kväll och jag hade bestämt mig för att inte jobba med slutförandet av projektarbetet i NO-didaktik. Plötsligt ringer en upprörd mansröst
och anklagar mig för mobbning av hans son. Det går fort, omänskligt blixtsnabbt för adrenalinproduktionen att gå från obefintligt till obehagligt. Rösten häver ur sig en del invektiv

och jag som tidigare var en ganska hetlevrad person har lärt mig tricket att med sammetsröst säga, "tänk på vad du säger" ett par gånger faktiskt. Rösten är tillkämpat lugn då jag uppplyser pappan vilka övertramp ynglingen gjort sig skyldig till.

Killen hade blivit utkörd under lektion, en sanktion som jag högst ogärna använder mig av. Bekvämt? Ja men kontraproduktivt .Visserligen ombeds eleven tala (ut) med biträdande rektorn men som sagt ...

Den arga stämman upphörde när fadern tryckte på lurknappen och där satt jag med mitt påbörjade vin tillsammans med min lugnande fru. Surt sa Tuve om vinet och drack girigt ur sitt glas.

Kvällen var delvis kvaddad och den spontana reflektionen är, hur undvika sådant obehag? Hemligt nummer? Nä it goes with the job, just a nice job!